WIRÉN

Jobbar. Ser att pappa ringer min mobil typ heeela tiden. Ringer han en gång, så vill han bara snacka, ringer han 2 ggr, så vill ha verkligen snacka, ringer han 3 ggr, så börjar man bli orolig och ringer han 4 ggr, så är jag hyper orolig.
Springer ifrån för att ringa upp pappa och fråga vad tusan han vill.
"Mamma & Ulf ligger både inlagda på akuten" .....
Magen vänder sig ut och in. Tårarna börjar komma och paniken därefter. Kunde inte hålla tillbax tårarna och började stortjuta på jobb. Chefer och allt tog vl hand om mig och va så snälla. Men jag sa att jag klarade mig och skulle själv köra till sjukhuset. Vet inte egentligen varför jag började stortjuta så, när pappa sa att det inte va "livsfarligt", men jag antar att smäll på smäll på smäll till slut blir för mkt. Det ända vår familj gör är åker in och ut på sjukan, dagligen och varje gång är det mer än skoskav..dvs allvarliga saker. Vem vill min familj så ont?
Ulf: Cancer - överlever, Svår stroke  överlever med förlamad vänstersida och afasi, Cancer - togs bort, Svåra ryggbesvär, får stanna på sjukan - kommer hem. Och nu detta. Herregud. Iaf. Vad jag fått veta är att Ulf innan idag fick OTROLIGA magsmärtor. Han hade så ont att han inte kunde gå. Mamma kör honom till sjukhuset. Precis utanför akuten, så faller Ulf ihop så ont han har och mamma försöker fånga honom. (Eftersom han inte fått sitt skallben tillbaka satt efter stroken så är det livsfarligt om han slår sig i huvudet). Mamma fick hela Ulf över sig och krossar hela sin knäskål och bryter benet. Tydligen så är skadan så stor på mamma att dom överväger just nu när jag skriver om dom ska gipsa hela benet, eller skicka in henne till MAS för en större operation. Stackarns lilla mamma (L). Tänk. Hur ska dom klara sig där hemma nu? Det är mamma som tar hand om Ulf och hela hemmet. Nu när hon oxå sitter i rullstol (hon kan ej gå på kryckor, för hon har en svår nacksjukdom) hur tusan ska dom fixa det då? Vi är såklart många som tänker finnas där och hjälpa till. Men hur gör dom när vi jobbar? Jenny (stora syster som är mammaledig) ska nog "bo där". Ja..*SUCK*, jag vet inte. :-(
Ulf håller dom oxå på att utreda för tillfället. Läkarna tror att hans starka mediciner, fårn stroken, har blivit för mkt för hans mage. Och eftersom ulf är förlamad på vänster sidan så känner han inte av hur ont han egentligen har. Och till slut när det är så illa att bara högersidan kan göra att han faller ihop...då är det illa.

Jag är skakig och så jävla ledsen för mamma och Ulf skull. När är det deras tur att må bra? För helvete!!! Blir såå jävla arg!


*Djupt andetag*

Iaf. I ons träffade jag min nya kiroprktiker. Tänkte att denna gången ska jag ta en riktigt seriös och välutbildad sådan. Så jag träffar en dansk kvinna som utbildat sig på Harvard. Som mina nära och köra vet, så har jag lääänge länge haft stora problem med rygg och nacke. Idag kan jag inte ens svanka, aldrig fattat varför.


Iaf. Fick en riktigt ordentlig undersökning, screening och stuff. Det visade sig att jag har 8 st kotor som sitter fel i ryggen. 5 av dom åt höger och resten vänster. Plus att mitt högra höftben sitter högre upp, vilket inte är bra. Därför jag inte kan svanka särskilt mkt. Så vårt mål är såklart att fixa skitet. Fick första behandlingen i ons. Och det va första gången jag provat på de sättet. Normalt är kiropraktiker kända för sitt "knäckande". Till vilken nytta egentligen? Har aldrig hajjat de. Dom säger typ att lätta på "trycket". Jaha? Vafan ska ni lätta på trycket för när jag har kotor ni ska rätta till? Har försökt med flera, men aldrig blivit bättre. Fuck it harjag då sagt och sedan låtit de va. Iaf. Hon skulle börja behandla mig. Och bad mig ligga ner på mage. Fick 2 kuddar under höftbenen. Sen tar hon fram ett redskap som likanar ett sort vertyg. Hon laddar den och sen trycker, så det smäller till lixom. Blev ju hypernervös där. Hon varande mig att eftersom jag har så ont, så skulle de kännas en del. JOODÅ. Pang pang pang pang pang pang på varje kota som satt fel. Ohh aj så in i helvete säger jag då!! Varje kota fick sig väl en 7-10 smällar. Och när hon kom upp till de 2 högsta (som både satt åt varsitt håll (ja..det förklarar min sjuka smärta i nacken och huvudvärken) asså..det gjorde så ont att tårarna sprutade. Meeen faktiskt. Jag ljuger inte. Redan när jag gick därifrån kände jag att jag inte hade lika ont som när jag kom dit. Blev skitglad, för kände att efter några ggr med detta kanske jag äntligen kan bli bra igen. *Önska* Ska dit imorron igen. Så ska väl gå ca 2 ggr i veckan tills jag är bra. Betalar vad som..bara jag blir av med skitet!!
Har ngn ont eller så, så kan jag varmt rekomendera detta ställe som dessutom ligger så fint intill ett litet vattenfall på BO01. Ja..peppar peppar!


Imorron ska jag på arbetsintervju i danmark :) Sen nästa vecka ska jag på 2 nya, även i dk. Hihihi. Kuul. Berättar mer när jag själv vet mer.
Sen är det nattjobb som gäller. Kuljul. Tycker ifs det är rätt kul att jobba natt, träffar massa roliga människor, och sen jobbar jag med de roligaste på jobb :-)
Är ledig på lör. Och då har jag 2 funderingar. Antingen stannar jag hemma och festar med vännerna, eller så sätter jag mig på tåget upp till Linköping för att träffa D. Tänk, tänk, tänk!

Vi får allt se. Nu ska jag ta ett varmt bad..min mage behöver de. Sen bara vänta på samtal.

Älskar er så otroligt Mamma & Ulf. Vänta ska ni se. Efter allt ni gått igenom, så kommer snart den stora lyckan!


Puss/ Jessie