WIRÉN

Sitter här och tänker på om jag ska berätta eller inte.
Mår ju absolut inte bra utav de, verkligen inte.
Ni undrar ju såklart vad som är fel nu. Jag vill berätta, prata om de, dela med mig, få hjälp.
Har ringt till ett visst "ställe" och bett om att få hjälp och allt. Hon rådde mig att först och främst dela med mig. Öppna mig, prata om de. Sen sa hon att jag skulle börja skriva dagbok om de, så jag kunde följa mitt eget resultat.
Och då kom jag tänka på att jag faktiskt skriver dagbok, men absolut inte om denna sjukdom.
I min dagbok skriver jag om mitt liv. Inte om mode eller vad jag har på mig om dagarna eller den senaste trenden. Utan denna handlar endast om mig och mitt liv och allt runt omkring mig. Min sjukdom ÄR en del av mitt liv. En väldigt stor börda. Nu snackar jag inte om min ångest jag haft sen barnsben (som många av er vet om, ni som läst min dagbok tidigare på lunar) Jag äter ju medicin för de nu, och mår faktiskt extreeemt bra idag om man jämför med för några år sedan. Galet.
Ni vet iaf att det är en sjukdom jag har nu. Men jag e helt kallsvettig, skakar, ont i magen, mår illa. För OM jag berättar detta öppet nu, så är det försent. Då kommer det börjas ställa massa krav på mig, och folk snackar, min familj kommer va på mig heeela tiden, ja gud vet vad. Usch..vad jag svettas. Idag har jag den för mig själv. Kan göra vad jag vill, när jag vill, utan att få höra an massa klagomål.

Neej. Nu måste jag ta ett varmt bad. Är skiträdd.