WIRÉN

Har typ 50 askar här hemma, flera olika sorter...så sjukt gott! Har dock inte märkt av ngt med det här "laxerings risken", hehe som tur e kanske. Har bättre saker för mig än att sitta på dass!
Har ett par askar barn läkerol oxå, för liam har oxå ett läkerol behov, hehe.


För min del så är det den röda som är godast!!



Liam vaknade som vanligt imorse med sitt gulliga lilla knorrande ljud som han haft sedan väääldigt liten kodd. Det är som en väckarklocka, i början tyckte jag det va jobbigt, men idag njuter jag utav det, för det är ju Liam!
Vi åt frukost, varsinn rissifrutti. Liam blir ju mätt på de, och vill inte ha mer..själv hade jag gärna ätit 4 sånna, haha. Men har man bestämt sig så har man. Och denna gången känns de mkt bättre än vanligt. Har ju varit inne i dessa perioder förr, men aldrig så här seriöst. Vägde mig imorse...har nu gått ner 3 kilo...*ihh*..hihi! :-D Blir lika glad varje hekto den visar mindre, men tyvärr händer de att den visar mer och då blir jag ärligt väldigt ledsen. Min vikt har alltid varit en stor grej för mig. För några år sedan hade jag ätstörningar...på nåt konstigt sätt. Det ända jag åt var godis....BARA godis...aldrig ngn mat. Och kilona rasade en efter en...kände mig faktiskt väldigt glad och nöjd, för jag fick äta godis som jag älskar, och ändå gå ner i vikt. Och vid enstaka fall när jag åt mat (för ibland blev man väldigt hungig) så gick jag in på dass och stoppade fingrarna i halsen, och det hjälpte ju, så varför sluta?
Men tills sut tog mamma mig till en läkare och altl sånt...dom lurade mig, sa att vi skulle dit på nån årlig kontroll tror jag de va, men så va det pga ätstörningarna. Kom så småningom över dessa nojjor.
Fick Liam...gick upp 18 kio under min graviditet.. Men redan efter 3 veckor hade jag rasat 16 kilo, oich va jävligt nöjd. Men jag åt inget, utan bara ammade och där fanns den näringen jag behövde. Men återige så va jag nöjd, sen sket jag i att jag inte orkade göra ett skit. Utan mitt liv bestod utav att ta hand om den nyfödda, bråka med alex, gå ner i vikt, gråta, må dåligt....och älska min son!

Grejjen jag vill komma till är att jag erkänner att jag har ngn sort ätstörning, men det har jag nog alltid haft i mig sen sist. Men nu när jag börjar träningen på riktigt så blir det värre. Hade mamma vetat hur jag äter och inte äter hade hon mördat mig.
Men sagt de förr och säger de nu. Det är mitt liv...jag trovs med att äta väldigt lite och träna väldigt mkt. För det ger mig resultat och det är de jag vill ha..
Snart är det vår/sommar och då ska jag väga det jag VILL väga, så är det bara. Och jag tänker inte ge mig, som vanligt..sån är jag..sjukt envis människa.
Som oftast vill ha saker jag inte kan få...enligt min mamma så gillar jag att göra mig själv "illa". Ta det nu inte fel. Utan att självplåga mig själv. Alex är ett bra exempel på detta tycker hon. Och det här med att inte äta..men jag gör ju det för min skull. Jag mår bra utav att se reultaten, och jag vill må bra.
Jag är inte tjock..absolut inte, men jag är inte heller smal..och det är smal jag vill vara. Inte "pinnsmal" men smal och en snygg tränad kropp, och i detta fall så "kan" jag uppnå resultat och på så sätt få det jag vill, därför slutar jag inte!


Hade vääärsta drömmen om alex inatt. Fy fan vad underbar den va...helt galen!
Vi va nykära igen....och hade sex om och omoch om igen...underbar sex. Kommer så väl ihåg alla detaljerna...alla bilderna...allt vi gjorde. Dom ömma kyssarna som pirrade i hela själen...
Och att vi faktiskt hade kul och skrattade ihop...
Ja..vi va nykära där...
Kanske drömde om hur min nästa kärlek kommer bli, bara det att alex ersatt hans ansikte för jag inte vet hur han ser ut, hahaha...ja jag tänker konstigt, men hellre de än att jag blir ledsen. Äsch...Whatever!

Fick ett sött mess från min syster imorse....

"Hej syster! Jag skulle bara säga att jag sälakr dig mest i hela världen, och du är vacker, älskvärd och värdefull. Puss Milla"

Tyckte de va så gulligt att jag va tvungen att skriva det här...

Älskar dig med Milla!

Jo. Jag och min älskade skulle egentligen till Vanningen idag ju. Men när jag skulle börja klä på liam så sa han "nej mamma", så frågade jag honom om han inte vill till vanningen och bada...så sa han "nej, vi stannar hemma mamma" hehe...javisst tänkte jag. Jag gör ju det för liams skull, och vill inte han dit så struntar vi i det =)
Så vi ska gå ner till Mormor ist och hälsa på.
Sen in till stan, där jag lovade honom att han skulle få välja leksak, hihi!

Nu ska vi först ta ett varmt bad.





Hörs!